Hällristningar från bronsålder 1800 - 500 f Kr. Länets flesta och kanske vackraste skeppsristningar. Skepp, skålgropar, cirklar, fyrfota djur, människoliknande figurer och annta finns inhugna i berghällen.
Januar 5, 2010
Det finns tre hittills kända hällristningar i Ale. Hällristningen på Jätteberget i Alvhem anses ha länests flesta och kanske vackraste skeppsristningar. På Stugåsberget finns länets största hällristningsfigur och tvärs över vägen finns en grunt huggen skeppsfigur med 4 skålgropar. Gravfält från järnåldern finns exempelvis vid Prästalund, ”Starkodders grav” och Arves hög”, samt vid Skepplanda kyrka.
Våra äldsta kända försvarsanläggningar är järnålderns fornborgar på Rapungaberget, Angertuvan, Ranneberget, Borrefjäll och Örnäsberget. Från fornborgarna har man dessutom vidsträckt utsikt över Göta älvdalen.
1933 fann man Äskekärrsskeppet som daterats till vikingatiden och för några år sedan inleddes arbetet med att bygga en vikingagård i nära anslutning till fyndplatsen för skeppet
Lite historia…
Invandringen till Göta Älv dalen började redan 8000-7000 år f Kr. Det är från den tiden man har funnit de äldsta spåren efter människor. Men det är först från bondestenåldern, 4000-1800 f Kr, som man återfunnit rester av fast bebyggelse i våra trakter.
Ett tjugotal hällkistor från bondestenåldern har återfunnits i Ale. ”Snäckbäckistan” i Starrkärr är en av få hällkistor som fått stå orörd under årtusenden. Andra intressanta hällkistor är ”Kungsgraven” på Tokatorpsbergen. ”Krullens grav” på Frövetberget och ”Kungagraven” vid Rapenskår.
Rösegravar från bronsåldern finns främst i det täta fronlämningsstråket mellan Alvhem, Frövet och Tussebo. Röserna ligger ofta på en höjd med fin utsikt över dalgångarna, som exempelvis ”Grötåsekar´n” vid Grötås.
Petroglifos en el cerro gigante en Alvhem
Januar 5, 2010Det finns tre hittills kända hällristningar i Ale. Hällristningen på Jätteberget i Alvhem anses ha länests flesta och kanske vackraste skeppsristningar. På Stugåsberget finns länets största hällristningsfigur och tvärs över vägen finns en grunt huggen skeppsfigur med 4 skålgropar. Gravfält från järnåldern finns exempelvis vid Prästalund, ”Starkodders grav” och Arves hög”, samt vid Skepplanda kyrka.
Våra äldsta kända försvarsanläggningar är järnålderns fornborgar på Rapungaberget, Angertuvan, Ranneberget, Borrefjäll och Örnäsberget. Från fornborgarna har man dessutom vidsträckt utsikt över Göta älvdalen.
1933 fann man Äskekärrsskeppet som daterats till vikingatiden och för några år sedan inleddes arbetet med att bygga en vikingagård i nära anslutning till fyndplatsen för skeppet
Lite historia…Invandringen till Göta Älv dalen började redan 8000-7000 år f Kr. Det är från den tiden man har funnit de äldsta spåren efter människor. Men det är först från bondestenåldern, 4000-1800 f Kr, som man återfunnit rester av fast bebyggelse i våra trakter.
Ett tjugotal hällkistor från bondestenåldern har återfunnits i Ale. ”Snäckbäckistan” i Starrkärr är en av få hällkistor som fått stå orörd under årtusenden. Andra intressanta hällkistor är ”Kungsgraven” på Tokatorpsbergen. ”Krullens grav” på Frövetberget och ”Kungagraven” vid Rapenskår.
Rösegravar från bronsåldern finns främst i det täta fronlämningsstråket mellan Alvhem, Frövet och Tussebo. Röserna ligger ofta på en höjd med fin utsikt över dalgångarna, som exempelvis ”Grötåsekar´n” vid Grötås.
Petroglifos en el cerro gigante en Alvhem
Inlägg
