MIS FOTOS Y MIS VIDEOS DE JOHNNY: 5 juni 2010

Dubbeltorn med 12 cm akan på
HMS Småland (J19). 2010
Beskrivning
Namn 12 cm akan M/50
Tillverkare Bofors
Era 1952-1985
Generella egenskaper
Kaliber 120 mm
Rörlängd L/46
Vikt Projektilvikt: 23,5 kg
Eldgivningsegenskaper
Elevation max 80°
Mynningshastighet 850 m/s
Maximal eldhastighet 40 skott/min
12 cm automatkanon M/50 var en Boforstillverkad sjöartilleripjäs. Den bestod av ett gemensamt torn för två eldrör och var helautomatisk, d.v.s. laddning sköttes helt maskinellt, vilket medgav hög eldhastighet. Ammunitionen bestod av enhetspatroner, det vill säga granat och patron med krutladdning satt ihop.

Tillförseln skedde med två hissar per eldrör, vilka kunde innehålla olika sorters granater t.ex. radartändrör mot luftmål eller spränggranater mot sjömål. Laddningen skedde från i ammunitionsdurken i förväg laddade magasin om 26 skott.
För att tåla den höga eldhastigheten var eldrören vätskekylda. Hela dubbeltornet vägde 55 ton,

Beskrivning
Namn 37,5 cm aurakpjäs M/50
Tillverkare Bofors
Era 1952-
Generella egenskaper
Kaliber 375 mm
Eldgivningsegenskaper
Sidriktning 360°
Ammunitionstyper 100 kg
Maximal effektiv räckvidd med vanlig ammunition 800 m
37,5 cm antiubåtsraketpjäs M/50 består av lavett med fyra eldrör för en raketdriven sjunkbomb, tillverkad av Bofors. Pjäsen användes på jagare och fregatter inom flera mariner.

Pjäsen användes i Sverige på jagarna HMS Halland (J18) och HMS Småland (J19) och på jagarna Visby och Sundsvall efter deras ombyggnad till fregatter. Dessutom exporterades den till Nederländerna för fyra jagare av typ Holland och åtta dito typ Friesland. Något senare även till Colombia med de i Sverige byggda jagarna Siete de Agosto och Viente de Julio. I Västtyskland användes de på Köln-klassen och på Thetis-klassen.

Småland byggdes vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB i Göteborg och sjösattes den 23 oktober 1952 då hon döptes av amiralen Helge Strömbäck.[5] Efter ett utdraget arbete med utrustningsarbete och installation av alla komponenter, levererades fartyget den 12 januari 1956 till Marinen.[5]

Under den första tiden utgjorde Småland tillsammans med systerfartyget Halland en jagardivision. När kryssarna HMS Tre Kronor och HMS Göta Lejon utrangerades i början av 1970-talet var Hallandsklassens fartyg de största och mest slagkraftiga fartygen i den svenska flottan, och sedermera blev de ledarfartyg för var sin jagarflottilj.

Småland togs ur tjänst år 1979 och utrangerades den 1 juli 1984. År 1987 överlämnades hon till Göteborgs Maritima Centrum,[6] där hon fortfarande år 2010 ligger som museifartyg

Den förliga dubbelpipiga kanonen är tillverkad av Bofors AB. Denna kanon kunde avfyra 42 skott /eldrör/minut.

Minutläggaren Kalmarsund
Minutläggaren Kalmarsund, MUL 13, byggdes vid Örlogsvarvet i Stockholm och togs i tjänst 1953. FARTYGSDATA Längd 29 m Bredd 7,4 m Deplacement 240 ton Djupgående 3,1 m

Patrullbåten Hugin
Patrullbåten Hugin byggdes 1978 vid Bergens Mekaniske Verksteder i Norge, hon har tillhört den svenska marinen och användes vid olika typer av spaningsuppdrag till havs och för att bevaka kustområden runt landet. FARTYGSDATA Längd 36.4 m Bredd 6.3 m Djupgående 1.7 m Deplacement 160 ton Maskinstyrka 2x3500 hk

AQUI SE VE COMO ESTAN ATRACADOS LOS UNOS CON OTROS Y UNIDOS POR PUENTES PARA QUE EL VICITANTE ENTRE A TODOS LOS BARCOS

ESTE ES EL ACORAZADO Jagaren Småland började byggas 1952 på Eriksbergs varvi Göteborg. 19556 levererades hon till Marinen.

FARTYGSDATA
Längd 69.3 m
Bredd 5.3 m
Deplacement 835 ton i övervattensläge
Max dykdjup 150 m
Maskinstyrka 2 300 hk
Batterier 130 ton

Besättningen bestod av 37 man, som alla samsades om utrymmet ombord som kan tyckas vara ganska begränsat.

Ubåten Nordkaparen byggdes vid Kockums Mekaniska Varkstad i Malmö 1962. Hon var av Drakenklass och ingick i en serie om sju ubåtar. Nordkaparen var i tjänst fram till 1983.

CAÑONERA Y LANZA COHETES

Lanza misiles en la cubierta de este acorasado

Informaciones

SACAR A 100

BONITAS ESTAN ESTAS MOTOCICLETAS

ESTACIONAMIENTO DE MOTOCICLETAS

AQUI MUESTRO UNOS BARCOS DE GUERRA DE LA MARINA SUECA ELLOS ESTAN EN DESUSO Y USADOS COMO MUSEOS FLOTANTES

ESTA ES LA OPERA HUSET

När Evert Taube föddes, som fjärde barnet i en skara som blev tretton syskon, var familjen bosatt på Vinga i Styrsö socken i Västergötland. Föräldrarna hette Carl Gunnar Taube och Julia Sofia Jacobsdotter från Strömstad;[3] fadern var sjökapten och fyrmästare på Vinga fyr. Farfadern var Otto Reinhold Taube (1816-1892), jaktlöjtnant, sedermera tullförvaltare, samt styrelseledamot i Evangeliska missionsföreningen i Göteborg 1868–1872, och hans fru Fredrika Kjellerstedt kom från Skellefteå.[4] Farfaderns föräldrar var majoren Arvid Joachim Taube och Jeanette Mesterson från Skottland.[5][6]

Evert Taube föddes i ett hus vid foten av berget Otterhällan i Göteborg, med adress Stora Badhusgatan 7/Bryggaregatan, det så kallade Keillerska huset (rivet 1969), där hans farfar hade sitt hem.[7][8] Han konstaterades först vara dödfödd och lades därför undan på ett bord, men när doktor Silfverskiöld kom för att skriva dödsattesten upptäckte han att det fanns liv i den lilla kroppen.

Taube har beskrivit sin barndom som mycket lycklig, präglad av fiske, sjöfart och historier om främmande länder och livet till sjöss. På Vinga fanns då fyra andra familjer och öns tio barn hade egen skola. Familjen var mycket musikintresserad och enligt Taube spelade man och sjöng bland annat Gluntarne, Bellmans och Birger Sjöbergs visor i föräldrahemmet

EVERT TAUBE COMPOCITOR Nationalskalden, musikern, poeten, trubaduren, författaren, konstnären, äventyraren och legenden Evert Taube är sveriges kanske mest folkkäre artist.

Evert Taube beskriver utan nationalistiska övertoner det sverige vi alla tycker mest om, på ett sätt som nästan överträffar verkligheten.
Detta är Everts styrka, att så många känner igen sig i det han skriver, oavsett om det är hemma eller borta, stadslivet eller naturen, sorg, kärlek, glädjen eller harm, kampen för överlevnad eller äventyret.

”Som vågor rulla in mot stenig strand
så är vår levnads timmar jämt på språng
oroligt jäktande förbi varann
de ila ständigt mot sin undergång.
Man föds till dagens ljus, man krälar ut
mot mogen ålder, ack, men ljuset dör!
Den krumma skuggans lie står på lut
och Tidens gåva Tiden själv förstör
Hur ungdom fort skall skövlas, Tiden vet
I släta pannor plöjer han sitt spår!
Och tärd av blomstring, närd av intighet
han mättar sig där Tidens lie går
Men likväl skall min sång i sekler än
trots Tidens grymhet prisa skapelsen.